Abelisaurus är ett släkte av abelisaurider från slutet av kritaperioden i dagens Sydamerika. Den var en tvåbent köttätare som troligen blev mellan 7 och 9 meter lång, 2,2 meter hög och vägde upp till 1,5 ton.De argentinska paleontologerna José F Bonaparte och Fernando E Novas beskrev både släktet och arten, A. comahuensis, år 1985 och gav den släktnamnet "Abels ödla,Abel efter fossilets upptäckare och föregående direktören på Museo de Cipolletti, Robert Abel. Suffixet kommer från det grekiska ordet σαυρος/sauros som betyder ödlaComahuensis hedrar Comahue-regionen i Cipolletti i Argentina, där man hittade Abelisaurus först. Bonaparte och Novas placerade den i den nyskapade familjen Abelisauridae. Många andra abelisaurider har hittats sedan dess, bland annat de kompletta exemplaren av Aucasaurus, Carnotaurus och Majungasaurus. En del forskare placerar Abelisaurus som en basal abelisaurid, utanför underfamiljen Carnotaurinae[2][3], medan andra är mindre säkra på denna possition. Abelisauriderna delar samma drag hos kraniet med de obesläktade carcharodontosauriderna, och eftersom Abelisaurus enbart är känt av ett kranium kan framtida fynd möjligtvis visa att detta släkte egentligen är en carcharodontosaurid. Emellertid är detta ändock otroligt.Det enda kraniet av Abelisaurus är inte komplett. Speciellt saknas den högra sidan, samt mycket av gommen. Trots detta har man uppmätt kraniets längd till 85 cm. Fastän det saknar de beniga kammar som man kan finna hos andra abelisaurider så som Carnotaurus kan ojämna åsar på nosen och över ögonen ha fungerat som fäste åt någon sorts kam av keratin, ett ämne som inte kan fossiliseras. Det finns även väldigt stora fenestrae (fönsterlika öppningar, därav namnet) i kraniet, vilket finns hos många dinosaurier, för att göra det lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar